Vår kommun är beroende av entreprenörskap och småföretag. I ett nationellt perspektiv är Ragunda en av de kommuner med flest företag per invånare i landet och det lokala entreprenörskapet är därför helt centralt för näringslivets utveckling i kommunen. Små arbetsställen (färre än 50 anställda) sysselsätter tre gånger fler personer i Ragunda kommun än medelstora och stora arbetsställen, och mer än var tionde sysselsatt i kommunen är företagare[1]. En del företagare är mångsysslare med stor bredd i sin verksamhet, andra kombinerar företagande med anställning.
Företagsklimatet i Ragunda kommun ligger under rikssnittet, men har glädjande nog också stärkts. 2019 till 2020 klättrade kommunen från plats 284 av 290 till plats 221 på Svenskt näringslivs ranking över företagsklimat i Sveriges kommuner[2]. Att förbättra vårt lokala företagsklimat ännu mer är högprioriterat.
Rankingen av företagsklimat bygger på en enkät till företag i Sveriges alla kommuner. Det enskilt viktigaste området företagen år 2020 tycker kommunen ska prioritera för att förbättra företagsklimatet i Ragunda kommun är att ha en bättre dialog mellan kommunen och företagen, följt av att ha en bättre förståelse för företagande hos kommunens beslutsfattare. Samtidigt bör nämnas att en delförklaring till klättringen i företagsrankingen år 2020 är en upplevd förändring i attityden till företagande bland kommunpolitiker och tjänstemän. Fyra av tio företag i Ragunda kommun svarar att de i låg utsträckning eller inte alls får de råd och den vägledning de behöver vid kommunens tillståndsgivning, tillsyn eller kontroll. Motsvarande andel nationellt är var fjärde företag. År 2020 svarar företagen i Ragunda kommun samtidigt att de upplever en förbättring i kommunens service och bemötande.
Lokala företag har i förarbetet till detta program uttryckt önskemål om att tjänstepersoner och politiker ska vara mer tillgängliga. Att vara en liten kommun innebär både för- och nackdelar när det gäller myndighetsutövning och kontaktvägar. Å ena sidan en möjlighet att vara personlig, å andra sidan en utmaning i att hålla isär rådgivande och myndighetsutövande roller. Detta kan vara en förklaring till att så många företag svarar att de inte får de råd och den vägledning de behöver. Resurserna till att arbeta proaktivt och rådgivande påverkas också av kommunens litenhet. Näringslivsfrämjande regionala aktörer såsom Region Jämtland Härjedalen, Nyföretagarcentrum och Almi erbjuder mycket gott stöd i form av kurser, informationsmaterial och kostnadsfritt expertstöd. En del av företagens önskemål om rådgivning kan därför täckas av andra än Ragunda kommun. Viktigt då är att kommunen har fortsatt löpande samarbeten med dessa aktörer, och kan guida företagen vidare i rätt riktning.
Vad som anses som näringslivets viktigaste frågor är något som skiftar över tid. Därför behöver detta programdokument säkerställa att det i framtiden finns goda möjligheter att fånga upp viktiga näringslivsfrågor, även utan att idag veta något om vilka dessa frågor är. Företagens vilja till en bättre dialog med kommunen och önskemålen om större tillgänglighet till politiker och tjänstepersoner är i det sammanhanget en styrka vi ska ta tillvara på. I kommunen finns också flera livskraftiga näringslivsorganisationer och lokala företagarföreningar. Flera av dessa har medverkat i förarbetet till detta program. Detta ger en tydlig potential till ett djupare samarbete mellan näringsliv och kommun.
[1] Företagarna (2020). Företagarfakta, Ragunda kommun.
[2] Svenskt näringsliv (2020). Företagsklimat. https://www.foretagsklimat.se/ Länk till annan webbplats.