Stärka kompetens- och arbetskraftsförsörjningen till vårt näringsliv

Läs mer om vårt prioriterade mål, delmål och handlingsplan för att stärka kompetens- och arbetskraftsförsörjningen till vårt näringsliv.

"Våra invånare ska ha goda förutsättningar för ett livslångt lärande som ger dem en god beredskap att bidra på en arbetsmarknad i förändring. Kommunens ungdomar ska möta arbetslivet med kunskaper och förmågor som gör dem attraktiva på den lokala arbetsmarknaden. Företag och kommunala verksamheter i Ragunda kommun ska ha lätt att hitta rätt kompetens för de uppgifter som behöver utföras."

Kompetensförsörjning

Kommunen har i tidigare SWOT-analyser konstaterat att det, i likhet med situationen i många andra glesbygdskommuner, råder en generell kompetensbrist och att det är svårt att hitta kompetens till den specialisering som krävs. Kompetensförsörjning går igen som en röd tråd i flera av kommunens övergripande mål och är samtidigt tätt förbunden med övriga prioriterade mål i detta program, inte minst kommunens attraktivitet som bostadsort och tillgängligheten till omvärlden.

Frågan är också central på regional nivå där den långsiktiga visionen såväl som strategin för smart specialisering lyfter fram möjligheterna i ett förändrat näringsliv och samhällsstruktur där kompetensbehoven kommer se annorlunda ut än i dag och ställa andra krav på livslångt lärande och en förmåga att anpassa sig till en ny arbetsmarknad. På samma gång pekar de regionala strategierna på de möjligheter som digitala lösningar skapar för ökat distansarbete och som därmed underlättar kompetensförsörjningen.

Nuläge och förutsättningar

I takt med att produktionen av varor och tjänster blir alltmer specialiserad går allt färre jobb att klara utan de färdigheter som kommer av en grundläggande utbildning. Frågan om kompetens- och arbetskraftsförsörjning är därför central för vilken kommun som helst. I glesbygdskommuner med långa avstånd till större befolkningskoncentrationer är detta en särskilt påtaglig utmaning. Utbildningsnivån i Ragunda kommun är lägre än genomsnittet för riket och länet, men kompetensförsörjningen till det lokala näringslivet är inte enbart en fråga om utbildningsnivå. Ur företagens perspektiv är det arbetskraftens förmåga att bidra till verksamheten och dess utveckling som är det viktiga och beroende på verksamhetens karaktär är olika typer av kompetens viktig i olika grad. I den strukturanalys som gjordes för Jämtlands län konstaterades att matchningen på arbetsmarknaden mellan utbildning och yrke i den sysselsatta befolkningen i Ragunda kommun ligger nära genomsnittet för länet, men att det varierar mellan orterna. Det är till exempel vanligare i Stugun och Bispgården än i Hammarstrand att den sysselsatta befolkningen arbetar med sådant som den är utbildad för. Detta är delvis en fråga om formell utbildning, men företag i kommunen har också framhållit att tillväxthindren snarare ligger i tillgången till arbetskraft än viss specifik kompetens. Detta perspektiv får också stöd i forskning som visar att svårigheter med kompetensförsörjning på landsbygderna ofta beror på den demografiska situationen och att arbetskraftsutbudet är litet snarare än brist på specifika kompetenser. För många företag är det inte personalens utbildningsbakgrund som är avgörande utan dess förmåga att utföra sina uppgifter hänger samman med andra egenskaper.

I ljuset av den förändring som pågår i näringslivet globalt sett, med ökad digitalisering, automatisering, mm – det som ibland kallas för den fjärde industriella revolutionen – är kompetensförsörjningsutmaningen för stora delar av näringslivet bredare än enbart en fråga om att specifika kompetenser. Ett förändrat näringsliv kommer ställa högre krav på en anpassningsförmåga till ständigt förändrade tekniker, marknadsförutsättningar och relationer till omvärlden vilket medför att nya typer av kompetensbehov kommer uppstå successivt. Orter och platser med tydliga obalanser mellan näringslivets efterfrågan och arbetskraftutbudets kvalifikationer står då inför stora utmaningar om inte efterfrågan kan mötas av en ökad inpendling.

I detta sammanhang bör det också noteras att målet om Ragunda kommun som en attraktiv bostadsort är beroende av en god kommunal service vilket i sin tur förutsätter att kommunen kan rekrytera den personal som är bäst lämpad för respektive arbete i den kommunala välfärden. Ragunda kommun är själva den största arbetsgivaren i kommunen. Om kvaliteten på kommunal service ska kunna upprätthållas och förbättras är kompetensförsörjningen till kommunens organisation central för den lokala utvecklingen och för möjligheterna att vända befolkningsutvecklingen, såväl som att lägga grunden för näringslivets framtida kompetensförsörjning.

Delmål - En hög sysselsättning i det privata arbetslivet

Företag i olika branscher i Ragunda kommun har vittnat om att svårigheterna att rekrytera. Det gäller både arbetskraft med hög formell utbildning och personal för uppgifter som inte kräver en viss utbildningsbakgrund. Goda möjligheter för företagen att kunna anställa personal är därför en viktig målsättning för det lokala utvecklingsarbetet, något som kräver nära samverkan mellan kommunen och näringslivet samt andra aktörer på arbetsmarknaden, inte minst Arbetsförmedlingen.

Indikator: Sysselsättningsdata

Delmål - En bra matchning mellan gymnasieutbildningarna och det lokala näringslivets behov

Den mest direkta kopplingen mellan offentlig verksamhet och kompetensförsörjning i Ragunda kommun är verksamheten vid Jämtlands gymnasium i Bispgården. Gymnasieutbildningarna som ges där är yrkesinriktade och Lärcentrum ger vuxenutbildningar bestående av grundläggande- och gymnasial utbildning, yrkesutbildning och SFI, något som bidrar till förutsättningarna för ett livslångt lärande och möjligheter för invånare i olika åldrar. För att säkerställa kompetensförsörjningen till näringslivet i Ragunda kommun är det centralt att dessa utbildningar ges i nära samverkan med företagen här. En stor del av utbildningarna sker på plats hos företag i kommunen och denna koppling är viktig att säkerställa och utveckla efterhand som samhället och näringslivet förändras. Ett led i det är även ett främjande av det lokala entreprenörskapet genom de utbildningar som ges i kommunen.

Indikator: Gymnasieindikator från Kolada

Handlingsplan för att stärka kompetens- och arbetskraftsförsörjningen till vårt näringsliv

I handlingsplanen konkretiseras prioriterade mål och delmål till insatser, adresserade till nämnder och förvaltningar. Handlingsplanen innehåller tidplan för när och hur aktiviteterna ska genomföras, samt anger vem eller vilka som ansvarar för genomförandet och hur finansiering sker.

Syftet med en uppdelning i program och handlingsplan är att handlingsplanen kan revideras löpande efter behov och utveckling samtidigt som programmets långsiktiga fokus behålls.

Handlingsplan för delmål - En hög sysselsättning i det privata näringslivet

Följ upp näringslivsundersökningen från 2020.

Ansvarig: utvecklingsenheten

Tid för genomförande: 2021

Finansiering: 10tkr

Uppföljning har gjorts utifrån de svar som inkom i Ragunda. Resultaten har lämnats över till Region Jämtland Härjedalen som i sin tur använder dessa tillsammans med övriga kommuners svar för att aktivt driva kompetensfrågan framåt

Handlingsplan för delmål - En bra matchning mellan gymnasieutbildningarna och det lokala näringslivets behov

Identifiera bristyrken och få fler att utbilda sig inom dessa.

Ansvarig: Utvecklingsenheten

Tid för genomförande: 2021, löpande

Finansiering: ingår i ordinarie arbetsuppgifter. Prioriteras

Uppstart av Transportprogrammet via JGY i Bispgården har genomförts. Vi medfinansierar Handelskammarens projekt Kompetenskompassen, som arbetar för att ge framtidens arbetskraft kunskap för att kunna ta medvetna studie- och yrkesval. Genom aktiviteter informeras ungdomar om hur arbetsmarknaden ser ut, var jobben finns och vad de behöver tänka på för att ta sig dit. Projektet lyfter det lokala näringslivet för att öka ungas intresse och kunskap om vilka företag och arbetsmöjligheter som finns i vår kommun

Utökat samarbetet mellan det lokala näringslivet, gymnasieskolan och Lärcentrum.

Ansvarig: Kommunledning, Utvecklingsenheten

Tid för genomförande: 2021, löpande

Finansiering: ingår i ordinarie arbetsuppgifter. Prioriteras

Lärcentrum har öppnats på Nornan i Stugun. Dialog för utveckling mellan JGY vux (Lärcentrum) och Utvecklingsenheten har påbörjats

Främja en positiv inställning till entreprenörskap och företagande bland elever i gymnasieskolan och grundskolan.

Ansvarig: Utvecklingsenheten

Tid för genomförande: 2021, löpande

Finansiering: ingår i ordinarie arbetsuppgifter. Prioriteras

Vi medfinansierar Ung företagsamhets verksamhet på JGY i Bispgården. Ung företagsamhet utbildar i entreprenörsskap

Kontakta Kundcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kundcenter.